SHABBAT
Judisk tradition beskriver shabbat som en kunglighet, en drottning av alla dagar. Varje vecka firas den sjunde dagen genom att ta avstånd från den vardagliga stressen och försöka att uppleva shabbatens budskap. Shabbat inleds med Kabbalat Shabbat och avslutas med den vackra Havdala ceremonin.

ROSH HASHANA
Rosh Hashana är det judiska nyåret. Dagen har många olika namn, Jom Hazikaron, minnesdagen då man minns världens skapelse. Jom Teruah, ljudets dag, som syftar på ljudet som kommer ifrån en shofar, och Jom Hadin, domensdag. Det är dagen då ”livets bok” öppnas och man ska ta ansvar för sina handlingar från det föregående året. Efter Rosh Hashana har man ytterligare tio dagar på sig innan ”livets bok” stängs. Rosh Hashana infaller på den första dagen i den judiska månaden Tishrei.

JOM KIPUR
Tio dagar efter Rosh Hashana infaller Jom Kipur. Jom Kipur betyder försoningsdagen. Dagarna mellan kallas för Jamim Noraim, eller de tio botgöringsdagarna. Det är på denna dag det sägs att man står inför Gud och ska dömas för sina handlingar. På denna dag ber man om att få bli befriad från sina tidigare löften och illgärningar. Man fastar på denna dag eftersom man inte ska bry sig om sina fysiska behov och enbart koncentrera sig på försoningsprocessen. Jom Kipur kallas också för Shabbat Shabaton, Shabbaten av total vila.

SUKKOT
Sukkot är en av de tre vallfärdshelgerna, då man vallfärdade till Templet i Jerusalem. På svenska heter denna helg lövhyddofesten. Det är en mitzva att försöka äta så många av sin måltider under Sukkot i en sukka. Sukkan ska påminna oss om tiden då Israeliterna vandrade i öknen. Det ska också påminnna oss om helgens andra betydelse, då man i Israel bodde ute på fälten och inhämtade sommarskörden. Andra symboler som används under Sukkot är Lulav och Etrog.

SIMCHAT TORA
Varje shabbat läser man ett Tora avsnitt, en sidra eller parasha i synagogan. Det tar ett år att läsa ut hela Toran. Så fort Toran är färdigläst rullar man tillbaka hela Toran till början och börjar om med det allra första avsnittet. Simchat Tora betyder att glädjas över Toran och infaller dagen efter Sukkot. På Simchat Tora gläds man åt att ha läst färdigt Toran och påbörjat en ny cykel.

CHANUKKA
Under Chanukka firar vi det judiska folkets mod och beslutsamhet att fortsätta leva som judar. Det är en helg som är fylld med roliga aktiviteter, fester, presenter och åtta kvällar då man tänder Chanukkaljus. Chanukka firar makkabéernas stora seger mot grekerna 165 f.v.t. Makkabéernas seger ses som ett under eftersom de var i ett stort numerärt underläge. Förutom att kalla denna helg för ljusets helg säger man att det är miraklernas helg.

TU B´SHVAT
Tu B´shvat betyder den 15 dagen i den judiska månaden Shvat. På denna dag firas trädens nyår. I Israel, där våra förfäder först firade denna helg, är det runt denna tid som träden föds, och naturen återväcks till liv. Helgen instiftades för att man behövde veta när träden fyller år så att man kan uppfylla mitzvot (påbud) som handlar om träd och natur.

PURIM
Purim firas till minne av de händelser som beskrivs i Esters bok, Megillat Ester.

Till Purim finns det fyra olika mitzvot (påbud). Den ena är att höra läsningen av Megillat Ester två gånger, en gång på Erev Purim och en gång under Purim dagen. Den andra är att man ska ha en festmåltid. Den tredje är att man ska ge mishloach manot (matgåvor) till varandra, en mitzva som härstammar från att ge mat till de behövande. Den sista mitzvan är att man ska vara glad på Purim. Det finns även en tradition att man klär ut sig.

PESACH
Pesach, den judiska påsken, infaller under våren. Pesach är en av de tre vallfärdshelgerna. Under Pesach högtidhåller vi minnet av den tid då de bibliska stamfädernas ättlingar blev till en nation, ett folk. Judar världen över firar minnet av Bibelns berättelse om uttåget ur Egypten, det judiska folkets befrielse ur slaveriet under de egyptiska faraonerna. I Israel firas Pesach i sju dagar, i diasporan åtta dagar.

I Bibeln är det påbjudet att man under hela Pesach inte får äta någon ”chametz”, dvs något jäst. Under helgen äter vi därför ett speciellt bröd, matsa, som bakats under noggrann kontroll för att inte jäsa.

De första två kvällarna under Pesach samlas man till en måltid, som egentligen är mycket mer än en måltid. Över nittio procent av alla judar lär fira seder i någon form. Ordet Seder betyder ordning och allt som görs under kvällen görs i en bestämd ordning.

Hela kvällen går ut på att uppfylla det bibliska budet ”och du ska berätta det för dina barn”. Sederafton, som de två första kvällarna kallas, är alltså i sig själv en pedagogisk händelse, och som en del i den pedagogiken är bordet dukat med symboler som under kvällen förklaras för eller av barnen, beroende på deras ålder.

JOM HASHOA
Jom Hashoa – åminnelsedagen för Förintelsen – infaller på det judiska datumet 27 nissan, fem dagar efter Pesach. Dagen högtidlighålls av judar världen över till minne både av de som föll offer för Förintelsen och av de som hjältemodigt motarbetade nazisternas förföljelser under andra världskriget.

JOM HAZIKARON
Jom Hazikaron betyder helt enkelt ”minnesdagen”. Dagen innan Israels självständighetsdag högtidlighålls minnet av alla de som offrat sina liv för det judiska folket.

JOM HA´ATSMAUT
Jom Ha´atsmaut är Israels självständighetsdag, som infaller på det judiska datumet 3 Ijar. På denna dag minns vi bildandet av staten Israel år 1948.

LAG BA-OMER
På rabbi Akivas tid, under det andra århundradet i vår tidräkning, härjade pesten och ett stort antal av hans lärjungar uppges ha dött i sjukdomen. Under trettiotre av omer-räkningens dagar dog tusentals människor, och sedan dess är trettiotre dagar under omer-perioden en tid av halv sorg. Den trettiotredje dagen i omer-räkningen, på hebreiska Lag ba-Omer, är en vändpunkt i pesten som drabbade rabbi Akivas lärjungar. På grund av sambandet med Akiva och hans lärjungar betraktas dagen som en högtid för de lärda. Vissa tolkare förbinder den enda Talmud-text där Lag ba-Omer finns nämnd med Bar-Kochba-upproret, där rabbi Akiva fanns bland ledarna. De lärjungar som omkom skulle då ha dött i strider mot Rom, snarare än av en sjukdom, och datumet, den trettiotredje dagen i omer skulle ha kommit till för att fira en seger i ett slag mot romarna.

JOM JERUSHALAIM
Jerusalemdagen firas till minne av återföreningen av det delade Jerusalem år 1967. Under sexdagarskriget, på det judiska datumet den 28 Ijar, återerövrades de äldre och de östra delarna av staden. Därefter revs murarna som byggts för att skydda mot krypskyttar och utövare av alla religioner garanterades möjlighet att besöka sina heliga platser i staden.

SHAVOUT
Shavout, veckofesten, firas sju veckor efter Pesach, vid omer-räkningens slut. Shavout är en av de tre vallfärdshelgerna. Helgen kallas också för Pentecost, som betyder ”den femtionde dagen” på grekiska. Det ordet återfinns i det svenska ordet pingst.

Shavout firas till minne av uppenbarelsen vid Sinai, då Israels folk mottog stentavlorna med de tio budorden och Toran. Shavout kallas också z´man matan Tora, ”tiden för givandet av Toran”.